En optimist har lagt upp trådarna…
…och tänkte börja i ena hörnet…
bara för att kunna konstatera att hmmm något blev fel igen.
Efter par timmar med flera omtag och alternativa startpunkter inser jag att jag måste testa en helt ny variant för start än denna. Det blir snabbt alldeles för många trådar som inte ligger där de skall. Mitt mönster är svängd och smalnar av i botten så nu plockar upp allt en gång till och börjar om igen. 🙂
Början på ett mönster.
Jag blev mycket glad när jag upptäckte att jag hade kvar mitt rutiga mönsterpapper som anger inches och centimeter. Med åren har det blivit rätt sprött vilket påminner mig om att sulfithaltigt silkespapper inte skall användas i någon produktion om man eftersträvar att konstverket skall hålla mer än 20 år. Nåja. Rutpapperet fungerar i alla fall fint, det är så tunt att det underliggande mönstret till Suportassen syns igenom och klistrar man fast det över mönstret så slipper man bekymra sig om rutpapperet skall gå sönder så fort man sticker en nål eller två igenom det.
Är du intresserad av historiska textila detaljer…
så är Lena Dahréns avhandling definitivt en bok för dig! Den kan köpas genom Föreningen Svenska Spetsar (länk finns här)
Efter att ha provat knyppla ett par av övningsspetsarna ur boken Knyppling som är utgiven av Föreningen Svenska Spetsar känner jag mig bara frustrerad. Det känns lite som en tidskrävande återvändsgränd. Jag behöver något mer lustfyllt att arbeta med än mellanspetsar. Jag gick därför ned till Universitetsbiblioteket, för att se om jag kunde hitta mera information om knyppling som kunde leda mig vidare mot målet att knyppla mig en spets till min suportasse. I magasinet hittade jag Lena Dahréns mycket informativa avhandling Med kant av guld och silver – En studie av knypplade bårder och uddar av metall 1550 – 1640. Vilken fantastisk avhandling, inspirerande, välskriven och med mycket bra tekniska illustrationer av knypplade bårder och uddar. Helt suveränt nu skall jag testa lite och därefter bygga ett eget mönster till min spets. Först ut är ett test av en fyrfläta med parallella picoter.
Den lilla vita remsan ute i vänsterkanten är min 1:a provremsa, den blå är fortsättningen…
Läskigt blått garn med spunnen silverfärgad omöjlig tråd och ratade skräppaljetter.
Jag undrar just vad som händer om jag lägger in en paljett i den ena picoten och ett dubbelt par i den andra? Skulle det möjligen kunna vara en början till en större spets? Du är varmt välkommen att följa den spännande fortsättningen här på bloggen.
OK…
…vad hittade jag egentligen i min låda? Fanns det många ledande trådar eller inga alls? Jag må erkänna att jag blev lite besviken över att så få av mina bångstyriga broderitrådar ledde ström. Jag hade förväntat mig ett annat resultat. Kanske använder jag multimetern felaktigt när jag mäter för jag fann bara två trådar som gav ett skrapigt pipande oljud från multimeterns högtalare.
Denna tråd gav ett mycket starkt utslag.
Detta är en antik gyllene broderitråd som man bara kan sy fast med läggsöm. Jag fick den i födelsedagspresent av Katarina K. Det här är en mycket vacker tråd med god tyngd i och jag måste erkänna att jag har använt den sparsamt genom åren och bara till mycket speciella projekt.
Detta presentband från 60-talet som jag fått av min mamma gav också ett starkt utslag på multimetern. Sedan fanns det inga fler trådar som var ledande i lådan trots allt som glimmade i guld och silver. Med tanke på vissa trådars tyngd så antar jag att det finns ett par broderitrådar till som skulle kunna vara ledande men att det på dessa trådar finns ett oxideringsskydd som som gör dem stumma.
Tenntråd för broderi.
Vilka andra trådar finns det då i mina gömmor? Självklart så leder tenntråden ström. Jag har ett antal silvertrådar med kopparkärna som också leder ström men dessa är helt ”nakna” och oxiderar väldigt snabbt så de kan man inte använda till seriösa projekt. Sedan har vi förstås högen med ”Kalle-Anka-kablar” och de leder ström…
😉
…övningspetsen udd och stad är kanske inte så dumt.
🙂
…ny införskaffat multimeter.
Som jag tidigare nämnt så går jag en mycket spännande kurs vid HumlabX (UMU) som heter The Elektronic Knitting Circle. Torsdag den 10/10 skall vi ha en workshop som heter Basic Circuit Bending och den 17/10 en som heter Conductive drawing. Eftersom jag är en novis inom området elektronik så förbereder jag mig lite genom att surfa ut på webben och se vilken information som står att finna och WOW en helt ny värld öppnar upp sig. Här finns det verkligen möjligheter!
Jag tänkte börja i ett hörn av denna nya värld och se om jag eventuellt kunde hitta något användbart. Eftersom jag börjat lära mig att knyppla så kanske man kunde kombinera de två världarna till något spännande 😉 Bilden nedan visar en skärmdump från Lynne Brunings videotutorial på youtube som handlar om hur man kan veta om en sytråd leder ström eller inte. Jag fastnade i timmar igår framför hennes och andras mycket intressanta tutorials om hur man använder Lillypad och ledande sytrådar i textilier. Jag kan verkligen rekommendera er att ta en titt på denna facinerande värld. Efter att ha tittat på Lynne Brunings tutorial, så var jag bara tvungen att gå ut och köpa mig en egen multimeter för att se om jag kanske har någon ledande sytråd i en av mina många lådor.
Jag lägger länken till Lynne Brunings tutorial
Undrar just om det kanske kan finnas någon liten trådrulle här?
😉
…detta kan bara betyda att nästa projekt kommer att bli bra 😉
…är färdig knypplat nu fattas bara att sy alla knutarna…
…lite till…
innan jag går vidare till nästa modell. Mitt nya hattflor med knutar i alla uddar växer fram relativt snabbt denna gång. Det var lite trixit att räkna ut hur jag skulle göra och var jag skulle börja eftersom jag har diagonala kanter uppe och nere men tillslut kom jag på det. Så nu knypplas floret med 26 dubbla par och 4 singel par. Det här är roligt men tar tid. Att knyppla är en sak men det extra pilliga blir att sy alla knutar. 😀
…vidare…
🙂
Den skulpturala boken 